msomimicca

Har precis sett Sofias Änglar, grät som en galning. Det är gånger som denna man på riktigt börjar fundera på hur man egentligen nyttjar varje dag. Man kliver upp och låter sängen vara obäddad. Går till jobbet, kanske små klagar lite över nått allmänt tjafs, som en förkylning eller träningsvärk.
I alla fall, Elisabeth berörde. Vilken otrolig kvinna! Vilken familj.
Jag brukar sällan klaga, tycker jag själv i alla fall, men i morgonbitti ska stiga ur sängen med ett leende på fejjan och älska den mörka, kalla morgonen som man egentligen bara skulle vilja somna om i och vänta ut. Älska att man får göra det frisk och lycklig.
Bara jag kan göra det möjligt...